Made in England

"- När jag var på Guantánamo Bay så sa jag till min advokat att det var ironiskt att de bojor som användes var från England - precis som han och jag. Det var bisarrt. Bojorna skar ofta in i mina armar och ben så att jag blödde. De var samma bojor som jag såg amerikanska soldater på flygbasen Bagram använda för att hänga upp fångar i taket. Det stod "Made in England" på dem också"

Detta kan man läsa om på svenska Amnestys hemsida. Våra "egna" svenska affärer med vapen och minor Made in Sweden, särskilt uppmärksammmat under 1980-talet gjorde väl ingen glad, men som Amnesty skriver: EU:s relgelverk bannlyser handel med tortyrredskap, men tyvärr finns det oerhört mycket som kan användas och ännu exporteras. Bland annat alltså engelska handklovar.

Usa's "helomvändning"

DN rapporterar att USA's utrikesminister Condoleezza Rice kommer att möta representanter för Iran under en konferens om Irak i mars. Ett vänskapligt möte trots senare tids hårda ord angående irans kärnenergiprogram anses innebära en helomvändning.

Minnns dock anledningen till att ett möte måste komma till stånd: problemen i Irak. USA:a anledning till att en gång angripa landet var ju de påhittade kärnvapenhoten. Det som nu pågår i Iran innefattar fler reella hot än irak gjorde. Bör inte Bush & co se det som ett synnerligt argument till att angripa iran snarare än att mötas fredligt? Eller handlade det trots allt om hämnd vilket det så länge har påståtts? ("Han försökte döda min pappa, nu ska jag döda honom och förstöra hans land. HA!")

Hoppet om fred i världen dröjer oavsett om Iran och USA kan mötas eller inte....

Apropå Feministiskt Initiativ

Mitt inlägg om att FI sluitar fungera som parti fick en kommentar som var så klockren att jag väljer att redovisa den i ett eget inlägg:

""I sin ansökan lovar FI att inte ställa upp i val under 2007"

Senast jag kollade ska det inte hållas några allmäna val i Sverige under 2007. FI-tanterna skrattar nog gott över hur dom lyckats lura till sig 400.000 kr till kommande valrörelser."

Detta skrevs av Erik och jag vill ge honom högsta poäng för resonemanget. MVG Erik!

Det var ingen dröm

I några dagar har jag gått omkring som i dimma och hoppats att jag har sovit och att allt var en dröm. Men, nej. I morse vaknade jag och den fanns kvar.

Jag talar naturligtvis om Lasse L's debattartikel i DN i onsdags. Utbildningsminister Lars Leijonborg skriver i Dn om regeringens kommande förslag att ändra antagningsreglerna för högskolor och universitet, genom att ge språk och matematik från gymnasieskolan högre värde vid meritbedömningen. Man skall alltså vikta olika kursers betyg genom att "höja" betygen i lasses favoritämnen med någon halv poäng per kurs. Redan idag är det obligatoriskt att på gymnasieskolan läsa Svenska, engelska och matematik, men avsikten med förslaget är att fler ungdomar ska studera fortsättnings- och dörsjupningsnivåer i dessa ämnen, samt b- och c-cpråk i de traditionella språken tyska och franska, men gärna även kinesiska eller ryska.

Så långt allt väl. Lasse vill att språk och matematik ska löna sig. Förslaget gör att språk och matematik lönar sig. Argumentet är att det finns så många lokala kurser i sådant som vinkunskap och manikyr vilket värderas lika högt som de hårda ämnena och detta vänder sig alltså Lasse emot.

Analys: Ett gymnasieprogram idag består av ungefär 2300 poäng. några hundra av dessa poäng är kärnämnen och några hundra ytterligare kan bestå av fördjupningskurser i matematik och språk, kurser som krävs för inriktningen, samt tillvalskurser vilka kan vara allt från biologi til knyppling och skoterkörkort. Genom Lasses förslag kommer alltså biologi och knyppling fortsätta vara likställt inför ansökan till högskolor och universitet, så det kommer inte heller i framtiden att löna sig att läsa något tyngre ämne såvida detta inte är språk eller matematik, vilket många redan läser på sina utbildningsprogram. Ska viktning ske bör det alltså göras av ALLA TUNGA TEORETISKA ÄMNEN.

För några veckor sedan stod Lasses kompis Janne B (skolminister) och talade om att vi måste uppvärdera de praktiska utbildningarna. Lasses förslag gör nu alltså att det blir ännu svårare för jannes praktiska ungdomar att konkurrera om högskoleplatser ens om de faktiskt lyckats göra sig behöriga.

Minns ni valrörelsen? Lasse, janne och deras vänner ville skära ner på den kommunala vuxenutbdilningen 8vilket redan påbörjats) och talade om hur de tröttnat på allt harvande på komvux. Nu gör förslagen att fler tvingas till komvuxstudier för att 1) läsa in betyg i språk och matte för att konkurrera. Även med högsta betyg på alla kurser i gymnasiet från teknisk utbildning kommer man alltså kunna bli utslagen från sin plats av en nitisk humanist som har bra betyg men fokuserat på engelska, samt b- coh c-språk.

2) Praktiskt inriktade studenter som vill fortsätta til högskola tvingas troligen läsa vissa behörighetsgivande teoretiska kurser då deras gymnasieprogram inte gör dem behöriga till högskolestudier. (Enligt jannes förslag för några veckor sedan)

Och nu till det som gör att jag inser att Lasse inte alls vet vad han talar om. Utbildningsministern skriver att:

"Den omdebatterade så kallade 25:4-regeln tas bort. Det sker redan till antagningen inför höstterminen 2008. Den här regeln ger ett extra försteg för dem som är äldre framför dem som är yngre. Den arbetslivserfarenhet som ska premieras prövas i realiteten inte alls - det är bara det faktum att man är 25 år eller äldre som premieras."

Vad är det nu för fel kanske ni undrar. Ska man ha fler konkurrensfördelar för att man är gammal? Ja, det är lätt att få intrycket om att ålder och arbetslivserfarenhet ger förtur, men detta stämmer naturligtvis inte alls. Lasse L är HELT UTE OCH CYKLAR när han tror att 25:4-regeln är en förtursregel. Jag trodde att han blivit informerad om sin felaktiga syn på dena regel långt tidigare, eftersom han tidigare tagit bort förslaget om att avveckla 25:4-regeln, men där finns allt igen....

För att förtydliga:
A) 25.4 är INGEN konkurrensfördel
B) 25:4 är INGEN förtur
C) 25:4: kommer INTE FÖRST i kön. De kommer faktiskt SIST I KÖN.

25:4 handlar inte om något anat än behörighet. man kan som 25-åring som har arbetat i minst 4 år och har svenska och engelska från gymnasieskola bli grundläggande behöriig trots att man saknar ett fullständigt gymnasiebetyg. Man kan ALDRIG bli särskilt behörig som 25.4 utan de ämnen/kurser som krävs för särskild behörighet. Man får ALDRIG ett meritvärde som 25:4 utifrån betyg, eftersom man saknar betyg och därför kommer in på kurser/program efter alla som har ett fullständigt gymnasiebetyg oavetss hur dåliga dessa betyg är.

Lasses tro att 25:4 är någon slags biljett in i högskolevärlden är alltså fullständigt felaktig och enda chansen för dem att över huvudtaget komma in är att söka kuser inga andra studenter är intresserade av, eller skriva ett bra högskoleprov, vilket ju fkaitkst visar att deras förmåga till högskolestudier i så fall är godkända.

Så snälla Lasse, reformera gärna antagningssystemet om du känner att du vill lämna avtryck någonstans. Reformera skolor, utbildningar, och allt ni vill men gör det INTE på FELAKTIGA GRUNDER utan ta reda på hur det förhåller sig i dagsläget först. Och snälla, tänk längre än vad näsan räcker i reformivern.... Det är synd när den ena handen inte vet vad den andra gör!

Övriga artiklar om Lasses hjärnsläpp: Aftonbladet., Expressen, Expressens läsare, SvD 

Bye bye FI!

Feministiskt initiativ säger tack och hej, rapporterar DN.
Jag får väl säga att det var roligt så länge det varade.
Så mycket debatter, stormande, hatkampanjer, ryktesspridningar, förtalskampanjer, diskussioner, funderingar och analyser är det få partier som lyckas frammana under så kort tid. Det är alltid spännande med lite inrikespolitiska stormar. Men jag är beredd att sätta min sista krona på att detta inte var det sista vi hörde från Gudrun & co.
cul8r

Mona Sahlin och a-kassan

Ekots lördagsintervju med Mona Sahlin igår kanske kan anses kontroversiell, då rubriken är "Mona Sahlin lovar inte höjd a-kassa". Inte heller lovar hon att ta bort det obligatoriska medlemsskapet i a-kassan som regeringen flaggat för.

Premisserina för intervjun är följande:
1) Mona Sahlin kommer att väljas till patriledare för Socialdemokraterna.
kommentar: Mycket trolig händelseutveckling, som kan godtas.
2) Socialdemokraterna går till val 2010 med a) Mona Sahlin som statsministerkandidat b) S som vinnare av valet.
kommentar: Mer än 3 år återstår. Det är inte möjligt att sia om kommande vals utgång. Det är inte ens möjligt att diskutera vem som är partledare för "det röda partiet" vid denna tidpunkt, då myucket kan hända under kommande år.

Vad Mona Sahlin egentligen säger i intervjun är att hon INTE VET hur Sverige ser ut om tre år. Hon kan alltså varken lova höjda a-kassor, sänka avgifter, låga skatter elelr något annat. En moderat politik under tre års tid kan innebära att ett kommande s-styre tvingas ta itu med viktigare saker än ett återställande av a-kassan!

BloggSverige är missnöjda med Sahlins uttalanden med analyser som:
"Att sjuka som är förtidspensionerade på deltid drabbas extra hårt och orättvist av alliansens nya a-kasseregler, verkar inte bekymra damerna speciellt mycket." skrivet av Hannelore.

Det är lätt att kritisera avsaknaden av löften hos en politiker, men vilken kritik skulle inte löften som bryts åstadkomma? "Tala är silver, tiga är guld". Detta borde snarare kunna ses som ett föredöme för andra politiker som varit alltför snabba att utlova reformer för en oviss framtid - löften som sedan inte kunnat uppfyllas. Sahlin vet attt ingen kan förutsäga framtiden. Kanske är det något att ta efter?

Den svenska demokratin...

I et ttidigare inlägg berättade jag om de sju institutioner Robert Dahl ansser måste finnas för att en stat ska kunna ses som demokratisk.

De institutioner som nämndes var:
1) Valda ledare
2) Fria och rättvisa val
3) Allmän och lika rösträtt
4) Rätt att kandidera
5) Yttrande (eller uttrycks-)frihet
6) Informationsfrihet
7) Föreningsfrihet

Yttrandefriheten har redan diskuterats av såväl undertecknad i en blogg som av Christoffer och Axel i kommentarerna.

Nu funderar jag på hur Sverige ligger till avseende punkt 2, fria och rättvisa val. Vi har val vart fjärde år, svenska medborgare får rösta på det parti och den kandidat de känner mest sympati för. Tidigare fanns möjligheter att stryka kandidaterna från dessa listor, men den möjligheten är borttagen. Låt oss dock, för idag, bortse från den lilla aspekten... Nu pratar vi det svenska valsystemet!

Vad som i stället är viktigt att diskutera här är om valen verkligen är rättvisa. Fria kan jag gå med på att de är, men gynnar inte dagens system redan etablerade partier?

Ett exempel: Etablerade partier som i tidigare val erhållit mer än x % (är det en procent) av rösterna får i kommande val hjälp att transportera valsedlar till vallokaler och dessa etablerade partier får dessutom tryckningen bekostad. Ett stort hinder för småpartier elelr nya partier är alltså distribution och tryckning av valsedlar. Hur många väljare bestämmer sig vid vallokalen efter att ha inventerat de valsedlar som finns där? Och visst går det för en trogen partianhängare att plita ner partiets namn på en "blank" valsedel, men då måste denna anhängare ha en tydbar handstil, samt stava partiets namn på ett riktigt sätt.  En enorm fördel finns alltså redan här för etablerade partier. Till detta tillkommer naturligtvis enorma budgetar och propagandaapparater...

Nå, hur ser det sedan ut när vi väl tagit en valsedel med någon trevlig partibeteckning ("Befria alla stackars hönor från de hemska fabrikerna-partiet") och l'ämnar till en valförättare. Jo, naturligtvis är den där 80-årige gentlemannen som sitter vid ett stort bord där framme knuten till något av de större partierna. Samma sak gäller de människor som senare under aftonen räknar rösterna, som du, jag och andra har lagt i de miljövänliga kuverten.

Så, har vi fria och rättvisa val i Sverige?
Mitt svar blir "Njaej". Jämfört med valen på Kuba och i Irak på Husseins tid kan de svenska valen tyckas vara rättvisa, men jämfört med ett ideal är de naturligtvis inte det. De etablerade partierna har alltför många fördelar för att varje val ska "börja på noll", men det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är de som skapar reglerna?

Sexhjälp för handikappade?

Är det okej att köpa sexuella tjänster till funktionshindrade ungdomar? frågar sig författaren Sören Olsson i en debatt som refereras av Aftonbladet. Han hänvisar till sin handikappade son som för sin far berättat att han "också vill vara naken med en tjej som på film".

Det finns en viktigare frågeställning här.
Är det okej att köpa sexuella tjänster?
Kan man svara JA på den frågan blir följden naturligtvis att man kan svara ja på frågan om det är okej att köpa dessa tjänster till människor med funktionshinder. Ska prostitution och sexköp vara lagligt gäller det naturligtvis alla. Är svaret NEJ, det är INTE okej att köpa sexuella tjänster blir diskussionen en annan.

Är sex/ett aktivt sexliv en rättighet?
Om vuxna människor har rätt till en sexualitet är det naturligtvis viktigt att diskutera hur denna rättighet ska kunna bibehållas för människor som inte på egen hand lyckats ordna detta för sig. I fallet med Olssons son tycks det handla om ett sexliv tillsammans med en annan människa. Diskussioner tidigare, med Danmark som exempel har annars ofta handlat om "hjälp till självhjälp", men så tycks fallet inte vara här.

Det finns oerhört många människor idag som inte lyckats åstadkomma ett sexliv tillsammans med en annan människa, beroende på olika former av handikapp, psykiska problem som ej ses som funktionshinder (såsom blyghet) eller på grund av ett ofördelaktigt utseende. Finns en lag om förbud mot köp av sexuella tjänster och undantag börjar diskuteras måste vi naturligtvis fråga oss vilken grupp som ska omfattas av dessa undantag. Om sex är en rättighet; bör då en kraftigt överviktig, alkoholiserad och ohygienisk man få undantag från sexköpsförbudet. Eller ska detta undantag enbart omfatta människor med ett funktionshinder? Och ska vi bortse från det faktum att många funktionshindrade människor utan svårigheter själva skaffar ett aktivt sexliv tillsammans med en elelr flera partners och i stället utser dem till offer som inte själva kan locka till sig en partner utan att betala för det?

Det är alltså inte en lätt fråga att diskutera och allting pekar åter tillbaka mot den första frågeställningen:  Är det okej att köpa sexuella tjänster? Bör vi legalisera detta igen?

Det finns ett köparperspektiv och ett säljarperspektiv på frågan, om man bortser från den allmäna debatten och moralen. Säljaren, "den prostituerade" redogjorde jag för i bloggspotten "Om köp av sexuella tjänster". Som märks är frågan lika svår om man antar ett köparperspektiv. Vad är rätt och vad är fel? Prostitution, sexköp, eskortverksamhet. Kärt barn har många namn. Men visst låter det mycket finare med "sexhjälp till funktionshindrade".


Apropå avlyssning

Lagrådet säger "ja".
George Orwell jublar.

Det handlar om att regeringen vill ge försvarets radioanstalt möjlighet att avlyssna Svenska medborgares telefon- och mailtrafik till och från utlandet.

Okej, om vi helt bortser från den grundlagsstadgade brevhemligheten och våra grundläggande mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och annat "trams" finns det några aspketer att fundera på:

1) Svenska medborgare alltså? Hur kan den som avlyssnar vara säker på att personen som skickat/mottagit mail eller pratar i telefon faktiskt är en svensk medborgare? IP-adresser är inte kopplade till medborgarskap och även om så vore är det inte svårt för mig att låna ut min dator till en v'än från norge, Turkiet eller Pakistan om de råkar befinna sig i närheten.

2) Visst låter det vackert  med att "Enligt avlyssningsförslaget ska Försvarets radioanstalt (FRA) i princip kunna övervaka all datatrafik och alla mobilsamtal till och från utlandet" . Då kan de ju inte övervaka mina mail till kompisar i Grums, Stockholm och Piteå. Eller?
Tyvärr använder jag mig regelbundet av mailservrar som inte är svenska, såsom hotmail, vilket också mina vänner gör. Och alla med någon som helst kännedom om internet vet att informationen inte visar pass och visum när det når landets gränser utan flödar fritt fram och tillbaka med hjälp av olika servrar som står utspridda lite här och var. Så, trots att mailen är från svensk till svensk inom landets gränser betyder kan den mycket väl färdas utanför Sverige utan att varken jag eller han/hon är medveten om det.. INTERNET KÄNNER INGA GRÄNSER!

Så, var hamnar vi nu?
Jo, rent praktiskt ges möjlighet för avslyssning av vem som helst. Vi vet inte var överskottsinformation hamnar. Vi vet inte om vi är avslyssnade eller sniffade.  Men det viktigaste är detta evigt återkommande brott mot den personliga intergriteten som Bodström så effektivt påbörjade och som den borgerliga regeringen är så ivriga att fullfölja. Grattis,, ännu ett steg är taget mot det totala övervakningssamhället.



Stackars U.S.A

Pearl Harbor.
George Bush.
Tusentals som dött i Irak.
Vapen, droger, våld, mord.
911

Aftonbladets Magnus Sundholm rapporterar direkt från USA om Anna Nicole SMiths död: "Det är en jättechock här i USA".

Aftonbladet och Expressen har för tillfället händelsen som huvudnyhet, medan DN varit fräcka nog att flytta ner den till plats 4 på sin webbsida. I stället väljer man att fokusera på att katastrofkommissionen vill ge anonymitet om tjänstemän väljer att vittna angående Tsunamihanteringen. Man har även en artikelserie om något så trivialt och oviktigt som hur våra barn mår i skolan. Se reportaget om mobbning när du har fått ditt lystmäte kring Smiths död tillfredsställt och läs gärna ledaren av Johannes Åman om att mobbing bäst stoppas av vuxna som vågar vara vuxna.

Edt: En titt några minuter senare visade att DN tagit sitt förnuft till fånga och placerat nyheten om Anna Nicole Smiths död som nummer 2 bland toppnyheterna i dagens webbtidning.

Vem är rättsstaten?

Minns ni de stora, biffiga killarna som stod och vaktade dörrarna till de häftigaste nattklubbarna på 90-talet? Man brukade lite spydigt prata om dem som snut-wannabees eller "de som inte lyckades ta sig in på polisskolan".  De hade vissa befogenheter genom att de var så kallade ordningsvakter/dörrvakter och hade gått utbildning hos just polisen. Trots detta föraktades de av gemene man och sågs inte som symboler för rättsväsendet utan mer som anabolastinna  pundhuvuden.... Visst fanns det snälla, tervliga, intelligenta dörrvakter, men det är ju tyvärr inte de positiva förebilderna man minns.  (Jag är medveten om att fenomenet med dörrvakter finns kvar, men såp upphajpat som det var på 90-talet tror jag inte längre det är)

Nog om detta. Idag förekommer betydligt mer skrämmande saker på "Jag vill också vara polis"-agendan. Nu handlar det inte om människor som kan gå en kurs för att få möjlighet att använda sig av batong på vissa bestämda platser. Nu handlar det om möjlighet till övervakning och brott mot grundlagarnas brevhemligheter, samt personuppgiftslagen m.m. DN  avslöjade i förrgår , efter att IDG några dagar tidigare publicerat en liknande artikel, om  "nya möjligheter för upphovsrättsinnehavarna att själva jaga fram fildelare, utan att gå omvägen över polis och åklagare.".  I klarspråk innebär dettya alltså följande:

En privat intresseorganisation får möjlighet att gå till domstol och begära ut personuppgifter utan att presentera några bevis för oegentligheter, då bevisprövningen kommer i ett senare skede.

Vad innebär detta rent juridiskt?

Jo, Att en privat intesseorganisation får STÖRRE och FLER rättsliga befogenheter än polisen.  Idag får nämligen inte polisen begära ut personuppgifter (t.ex. ip från isp) på människor som inte misstänks för grövre brott, alltså brott med en längre fängelsepåfölj som straffsats. Då ingen hittills i Sverige dömts till fängelse för fildelning (de fängelsedomar som finns handlar om ekonomisk vinning i samband med försäljning av kopierat, upphovsrättsskyddat material) kommer denna intresseorganisation alltså att fortsätta begära ut ip, samla personuppgifter i olagliga dataregister (som visserligen beviljats undantag av datainspektionen, som vän av ordningen komemr hävda, men som rent juridiskt åtminstone varit kriminellt innan undantaget beviljades).

Piratpartiets pressmeddelande om detta är läsvärt för den som är intesserad av ytterligare information.

Så, varför är detta interssant idag, när det trots allt var ett par dagar sedan dessa händelser uppdagades? Jo, i dagens DN finns en underledare signerad Karin Rebas med rubriken "Tänk om Ask" som ur ett lite större perspektiv tar upp problematiken med den aktuella utredningen. Problemet är att Rebas i artikeln fokuserar på det faktum att vallöftena brutits och att fildelning även i fortsättningen kommer att vara kriminellt och att en hel generation ungdomar även i framtiden kan se sig stämplade som "skurkar och banditer" för att använda Brynolfs vokabulär. vad hon inte diskuterar, som är än värre, är den juridiska aspekten och det faktum att rättsstaten havererar om man ger intresseorganisationer polisiära befogenheter. I mitt huvud skriker någon "IB" och syftar till hur fackanslutna utnyttjades för att samla uppgifter till ett illegalt register om meningsmotståndare för ett par decennier sedan. Intressant i sammanhanget är att en av männen som avslöjade IB-affären inte direkt gjort sig känd som en motståndare mot detta spektakel, utan snarare tvärtom....

Jag vill avsluta detta inlägg med ett citat från "Ricks måndagsbrev" skrivet av Piratpartiets ledare Rick  Falkvinge: " Förhoppningsvis dör inte debatten den här gången, för den är viktig. Det är just genom att smyga in sån här rättsröta bakvägen, med obegripande politiker som villiga hjälpredor, som upphovsrättsindustrin har kunnat blåsa hela min generation så länge jag kan minnas - även om det är först de senare åren som de aktivt har börjat arbeta för att underminera rättssäkerhet och medborgarrätt också."

Ännu en gymnasiereform...

Då sitter man igen och ser en pressträff med en minister via real player.
Denna gång är det skolminister Jan Björklund som håller pressträff om "GY 09" vilket är arbetsnamn på kommande gymnasiereform, planerad att träda i kraft 2009.

Uppdraget för utredare Anita ferm och utredningen som sådan verkar inte innehålla några nyheter. Satsningar på praktiska utbildningar, mer anpassade till det moderna samhället aviseras med motiveringen "Alla ungdomar vill inte bli akademiker och alla kan inte bli akademiker". 

Tyvärr kan jag inte hålla med Björklund och regeringen om att problemet är att vissa är "akdemiska" och andra "praktiska". Problemet är att kraven för högskolestudier har skärpts genom de nya antagningskraven i och med senaste gymnasiereformen i mitten av 90-talet. Tidigare krävdes en avslutad utbildning om minst 2 år med betyg i delad svenska och engelska för grundläggande/allmän behörighet. Idag krävs ett 3-årigt betyg innefattande x antal kärnämnen såsom matematik, samhällskunskap, naturkunskap m.m. Dessa ämnen finns i SAMTLIGA gymnasieprogram och alla kurser måsta ingå för ett fullständigt gymnasiebetyg. Motiveringen är att detta är ämnen människor behöver. Frågan är då: Bör inte dessa kunskaper ingå i den obligatoriska skolan, det vill säga grundskolan?

Nå, åter till sak. kraven för behörighet till högskola har höjts för människor födda 1977 och senare. Har då högskoleutbildningarna blivit svårare? nej naturligtvis inte. En traditionell 2-årig gymnasieutbildning från 1980-talet innebär att man klarar högskiolekurser med grundläggande behörighetskrav utan några problem. Den särskilad behörigheten är å andra sidan en annan sak. Denna behörighet sätts på utbildningar som kräver vissa förkunskaper och det gäller oavsett man har läst en gammal eller ny gymnasieutbildning.

Björklund verkar följa detta resonemang avseende behörighet till gymnasieskolan, då han diskuterar skilad behörighetskrav för de olika gymnasieutbildningarna med lägre krav för praktiska utbildningar, eller de mindre teoretiska, än för naturvetenskapliga utbildningar vilket kräver ett större teoretiskt engagemang.  Låt resonemanget gälla högskolan också. Man behöver inte kärnämnet matematik för att studera filosofi på högskola. Man behöver inte naturkunskap för att studera religion.

Nåja, vad utredningar avseende gymnasieskola och högskola kommer fram till märker vi inom några år. Så länge det gamla s-förslaget om olika urvalsgrupper för svenskar och utlänningar inte dammas av så kanske det kan komma något bra under reformerna som väntar inom några år.

Edt 18:30: DN skriver om Björklund skolreformsavisering.
SVD skriver om pressträffens budskap.

Slopa kårobligatoriet

Om alla arbetare i Sverige hade tvingats ansluta sig till facket för att få ut sin lön hade man kallat det diktatur/kommunism/fascism.

Om alla Sveriges studenter tvingas vara anslutna till en studentkår för att få ut sina poäng pratar man om vikten av studentrepresentation och inflytande.

Vi lever i ett samhälle där ytterst få har någon möjlighet att påverka annat än små detaljer kring sitt eget liv så jag föreslår att ALLA svenskar enligt lag måste tillhöra ett parti eller en inflytelserik intesseorganisation. För med motsvarande argumentation måste ju det innebära att ALLA kommer ha mer inflytande över samhället i fortsättningen.

Läs DN:s ledare idag angående kårobligatoriet och Leijonborgs förslag på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=614037

Apropå abortturism.....

I gårdagens DN debatt publicerades en artikel av en grupp kristdemokrater under rubriken "Stoppa abortturismen". I ingressen stod att "...massor av unga kvinnor som ställs inför ett etiskt olösligt dilemma...".  Lite senare fortsätter resonmanget  med en beskrivning av skillnader mellan svensk abortlagstifning och den som finns i t.ex. Danmark eller Nederlänmderna med att : "....kan vi därför räkna med att få ett stort antal kvinnor från hela Östersjöområdet till Sverige för sena aborter för att föda barnet". Resonemanget antyder att utländska kvinnor kommer att åka till Sverige och göra okynnesaborter lite när det passar dem. En liten spontan utflykt till ett annat land bara för att man KAN göra det, kanske ungefär så som vi svenskar vallfärdat till Christiania och okynnesholkat lite.

Är det fler än jag som plötsligt hör frasen "Tio tusen tyska bögar" ringa i huvudet?

Var är nyheterna, Aftonbladet?

Som jag redan medgivit i en kommentarsdiskussion har jag faktiskt Aftonbladet som min startsida för internet explorer. Visst kan jag tycka att schlageryran med finalisterna Anna och Tommy i spetsen är underhållande, men trots detta kände jag mig idag intresserad av "riktiga" nyheter. vad har hänt inom och utom vårt lands gränser? Efter att ha letat länge hittade jag på hemsidan rubriken "Nyheter" och testade att trycka på den. UI mitt stilla sinne hoppades jag på att jag skulle tas till en sida med rena nyheter, men icke. Nu uppstod mitt diemma: Ville jag läsa "Senaste nytt" "Forum" "Bryr du dig" eller "Ryssland"? SDkulle jag välja någon av rubrikerna tipsa/kontakta oss? Nej, jag ville ha en sida med nyheter på, gärna med rubriker på och länkar till repotage om de senaste dagarnas nyheter. Eftersom det finns länkar för att ta del av dylik information avseende såväl sport som nöje utgick jag ifrån att en nyhetstidning även skulle kunna ge mig en sammanställning av vanlig, traditionell nyhetsjournalistik, men tyvärr lyckades jag inte hitta något sådant.....

Om någon annan kan finna detta på aftonbladets internetutgåva får ni gärna ge mig en länk.

Den som är utan skuld....

... ska kasta första stenen...

Jag bestämde mig för några år sedan för att försöka sluta döma människor och grupper. Jag insåg efter en stark kulturkrock med USA att min syn på världen var väldigt "europeiskt/svenskt politiskt korrekt". Jag, liksom alla andra är formad av kontexten vi finns i och vi har socialiserats in i ett samhälle och lärt oss vilka åsikter vi ska ha. Vi har lärt oss att ifrågasätta allt... utom vissa grundläggande saker. Ett par av dessa saker har jag tagit upp i bloggar: Demokratin som den rådande religionen, synen på prostituerade som människor man per defintion alltid ska tycka synd om, yttrandefriheten och generaliserandet av allt som verkar lite mer högextremt än den allmäna uppfattningen till att kallas "nazistiskt".

Min amerikanska vänförklarade för mig att homosexualitet var onaturligt. Jag argumenterade ständigt emot detta men funderade sedan på hur jag kunde veta att han hade fel. Det kanske finns en Gud någonstans som faktiskt inte alls accepterar homosexualitet. bara för att jag gör det och min människosyn säger att sexualitet är irrelevant så är ju inte detta objektivt sant.  Våra ilskna diskussioner om hans val att avskeda den vita kvinnliga anställda som hade ett förhållande med en mexikansk man med motivering att hon ägnade sig åt rasblandning gav mig samma funderingar. I min verklighet finns inte något som heter rasblandning, men det finns samtidigt ingen given sanning om vad som är rätt och fel i val av partner. Finns det en Gud någonstans kanske han/hon faktiskt har någon storslagen plan jag inte kommer att bli varse förrän han skickar mig till den eviga brasan efter döden.

Vår ständigt återkommande dispyt handlade dock om "kriget mot terrorismen" och ifall Bin Ladin och Saddam var kompisar eller inte. Jag hävdade att de INTE var vänenr då deras syn på religion och statsbildning var den totalt motsatta men han hade fått lära sig via Fox news att de var "sängkamrater och bundisar". Hur vet jag att den nyhetsrapportering jag tagit del av i Sverige är det riktiga? Jag känenr ingen av herrarna. Jag VET alltså egentligen itne om de var vänner eller inte, jag bara utgår ifrån att jag har rätt.

Det  ät lätt att döma min amerikanske vän och kalla honom inskränkt och dum. Just då gjorde jag själv det nmen i efterhand har jag börjat fundera och analysera min position och mina åsikter. Jag har uppfostrats med en slags människosyn, han med en annan. Vad ger mig rätt att döma honom?

Jag lägger ner stenen och inser att mina fördomar och förutfattade meningar är lika starka som vems som helst, även om jag gärna vill tro att min politiska korrekthet är en människo- coh samhällssyn som är riktig och god.


Finns den lyckliga horan?

Aftonbladet frågar oss i en artikel om den lyckliga horan finns. Debattören Petra Östergren svarar ja och Jämo Claes Borgström säger nej.

Nu vill Aftonbladet veta vem jag anser ha rätt. Är det Petra eller Claes?

Mitt stora problem är att jag inte vet. Jag vet inte om det finns lyckliga horor, lika lite som jag vet om det finns lyckliga brandmän eller centerpartister. Jag skulle kunna göra en vetenskaplig undersökning som svarade på frågan och sedan generalisera lite utifrån resultaten.

Jag skulle kunna lusläsa någon av bloggarna Mitt liv som hora, Greta Garbo eller Att arbeta som eskort. Men jag måste erkänna att jag är en alltför dålig analytiker för att kunna läsa mellan rader och tala om vad människor egentligen känner och tycker när de skriver något. Visst tolka kan man alltid, men det går inte att finna en sanning i analysen utan bara spekulationer. Jag skulle kunna läsa MKs blogg från i tisdags då hon skrev om prostitution och köpa hans resonemang rakt av och därigenom svara nej på frågan om lyckliga horor och funderingen om att det inte heller finns lyckliga torskar. Men nej, svaret söker jag någon annanstans.

I stället vänder jag mig till litteraturen. Strindberg - denna klassiska författare, humanist, kvinnohatare (enligt vissa) och briljante skribent. Minns ni att Strindberg sa: "Det är synd om människorna"? Och är det synd om människorna kan de inte vara lyckliga. Särskilt inte de prostituerade som SÅ många tycker synd om. Så, med stöd av Strindberg konstaterar jag att människor inte är lyckliga, därav inte heller prostituerade.

Svarsalternativet jag får kryssa i på Aftonbladet blir alltså "nej" Det finns inga lyckliga horor. 37 % av de andra som kryssat i webbenkäten tycker som jag, så helt fel kan jag ju inte ha....

På något sätt måste jag ju få in politik i inlägget eftersom min blogg påstår sig handla om just politik.
Jag föreslår därför allmän utbildning av lyckopiller till alla prostituerade, finansierat av skattepengar och budgeterat under kulturdepartementet, då prostitution är världens äldsta yrke och stävjandet av denna måste ses som en kulturell gärning, särskilt när nu Strindberg blivit inblandad! :)

Låt oss prata yttrandefrihet

Okej, nu har vi pratat demokrati ett tag.
Låt oss bryta ner den i några beståndsdelar.
I bloggen Vad är egentligen demokrati? sammanfattade jag de sju institutioner som enligt Dahl ska finnas för att ett samhälle ska anses demokratiskt. Första punkten var "alda ledare" och vi kan ju konstatera att detta faller direkt i Sverige, då vi inte väljer våra ledare (statsminister och regering) men att vi indirekt väljer dem då vi röstar på representanter för ett parti som i sin tur väljer sin ledaer som om han får förtroendet vav våra valda ledamöter att bli statsminister sedan skapar en regering. Så ok.... Vi ger oss själva minst ett halvt poäng när det gäller det!

Det förekommer flera andra punkter men den mest intressanta är, i mina ögon, yttrandefriheten. I vår konstitution (grundlag) har yttrandefriheten ett eget avsnitt. Tyvärr handlar det här nästan enbart om den mediala yttrandefriheten, vilket också kompletteras med den mer specifika tryckfrihetsförordningen. Visst, det är fantastiskt att man fritt frå uttrycka sig i media så länge man har utgivarbevis. Det är trevligt att staten på förhand inte får censurera upplagor, trots att artiklar i tidningar senare kan bli dömda för sitt innehåll.

Men hur står det till med den mer folkliga aspekten av yttrandefriheten?
Får vem som helst säga vad som helst på låt oss säga en fest?
Eller handlar v¨år svenska ytttrandefrihet enbart om "möjligheten att kunna puiblicera vad som helst om man har ett utgivarbevis utan att censureras på förhand, men med möjlighet att dömas för yttrandet i efterhand?". Visst, vi får säga mycket här i Sverige. Jag kan tala om att statsministern är ful och flintis och att alla som röstat på honom är inkompetenta idioter. Ingen kommer att fängsla mig för detta yttrande, vilket skulle kunna vara fallet i andra länder. Men var går gränsen? Är censur och lagstiftning mot vissa uttalanden rätt? Lagen om hets mot folkgrupp finns till för att skydda minoritetsgrupper (Ja, rättspraxis visar att den ej är tillämpbar när yttranden riktats mot majoritetsgrupper) och den slår främst mot dessa "ruskiga nazister" som Christoffer kallade Dan i en kommentar. Övriga inskränkningar kan gälla rikets säkerhet och förtal. Hur mycket får en demokrati inskränka yttrandefriheten utan att inskränka demokratin?

Nu är det er tur: Shoot!

edt: Dags att pinga bloggkartan karlstad också :)

RSS 2.0